Bakgrund till projektet

Knowsheep genomfördes som ett Central Baltic-projekt under åren 2011-2013 och utgick från ett gemensamt intresse hos de estniska samarbetspartnerna och Skärgårdshavets biosfärområde tillsammans med fårnäringen i de berörda regionerna. I Åboland skärgård har antalet får sjunkit drastiskt sedan 1950-talet fram till 2010 och man ville få avvecklingen svängd . I slutfasen på projektet år 2013 svängde trenden och det blir en svängning uppåt i antalet får i området. Men skadan av bristen på betesdjur var att betesmarkerna förbuskades och landskapet växte igen. Genom olika kunskapsutbyten, kurser och föreläsningar önskar man få intresset för fårnäringen att öka hos djuruppfödarna. Den stora allmänheten och konsumenterna köar för fårprodukter och det finns goda marknadsutsikter både i parti och minut.
Projektets underrubrik var ett kunskapsbaserat fårprojekt där tyngdpunkten låg på att lyfta fram all den existerande kunskap som finns och att bjuda på inspirerande workshops och föredrag, ordna studieresor och möten. En viktig sak var också att återknyta de kontaker som fanns under den tidigare aktiva Skärgårdens fårklubbs tid. De första mötena gav klart besked om att det finns ett stort behov av att träffas och utbyta erfarenheter.
I området Kimitoön och Pargas stad var antalet får (tackor) ungefär 1100 st år 2010. År 2013 har antalet får (tackor) ökat med 35%  på Kimitoön (de tidigare kommunerna Kimito, Dragsfjärd och Västanfjärd) och med 27%  inom Pargas stads område (dvs de tidigare kommunerna Iniö, Houtskär, Korpo, Nagu och Pargas) som består av ca 15000 öar.
I dagens läge finns det allt färre får på de mindre öarna i skärgården. EU-stöden för fårnäringen och skötseln av betesmarker har bidragit till att man ändå klarat av att bibehålla fårbete främst på de större öarna, men också delvis på mindre obebodda öar. Fortfarande finns dock många svaga länkar både i produktionskedjan och i koordineringen av djur till naturängar i behov av bete, vilket gör att det ännu finns mycket utrymme för utveckling. Värdefulla naturängar har karterats och en skötselplan för dem har gjorts. Det har gjorts flera avtal mellan markägare och djurägare i fråga om användning av betesmarker. För tillfället finns det enligt NTM-centralen 270h kulturbiotoper i akut behov av skötsel genom till exempel bete, medan allt som allt 600h registrerade kulturbiotoper är utan skötsel och 1700ha är under skötsel. I skärgården är det speciellt problematiskt med de små värdefulla naturtyperna som är i behov av vård, för de blir kostsamt för fårägaren att föra fåren till flera små områden.